Igår när jag hämtade Hilma på förskolan meddelade ena fröken att nu va de klart, Hilma flyttas till en annan avdelning efter jul! Jaha tänkte jag, så e det ju, även om jag gärna hade önskat att hon blev kvar på småbarn ett tag till så kan jag ju inte styra det..
Min nästa fråga var, vem mer än hon ska börja där, får hon med sig sin älskade Alve?
Nej, han börjar på en annan avdelning, de e bara hon! Bara Hilma som flytas till en avdelning med stora barn, hon får alltså ingen som e lika gammal som henne som hon kan leka med och som hon känner sig trygg med!
De känns i mammahjärtat vill jag lova..
Jag förklarade hur jag kände nu på morgonen och fröknarna bad mig ringa rektorn, så nu har jag även gjort de! Hon skulle göra vad hon kunde, berodde på om hon kunde placera om nått annat barn, lät inte direkt jätte possitivt. Hur tusan ska jag göra? Jag vill inte lämna henne själv där, jag vill inte! Jag kan inte heller ta hem henne o släppa platsen. Mammaledighet varar inte för alltid, snart behöver jag ju den till fullo igen!
Så håll tummarna nu för att jag får en plats på en annan avdelning med andra barn som e lika stora (små) som henne! Men hur tusan tänker dom som sitter o placerar igentligen?